Barn som slår barn

För ett tag sedan då vi var på väg tillbaka till stationen för att skriva av oss två ärenden som vi varit på så gick det ut ett larm om en pågående misshandel, även denna gång i Tensta. Informationen ifrån operatören var väldigt oklar, vilket berodde på att anmälaren uppenbarligen var mycket ung och hade svårt att ge en tydlig redogörelse av vad som hände. Eftersom vi låg närmast avbröt vi färden mot stationen och tog jobbet. Då vi kom fram visade det sig att det var en tolvårig tjej som hade blivit nedknuffad i en snöhög och slagen av ett gäng jämnåriga killar. När någon av hennes kompisar sade att de var på gång att ringa polisen flydde killarna därifrån, dock efter att ha hotat flickan. Lyckligtvis verkade flickan inte fått några skador, och hon sa sig själv inte behöva hjälp av läkare.

Vi hade alltså ett fall av misshandel och olaga hot, där gärningsmännen är barn i 12-årsåldern. Det är helt uppenbart att det hela inte kommer att leda till några straffrättsliga påföljder, då straffmyndighetsåldern är 15 år. Polisutredningen kommer alltså snabbt att läggas ned. Dessutom händer den här sortens incidenter dagligen på i princip landets alla skolor, där mängder med barn utsätts för hot, våld och andra former av övergrepp eller mobbning. Skulle alla dessa fall hamna hos polisen, så skulle man behöva förstärka med tusentals nya ungdomsutredare...

För min del känns det dock väldigt viktigt att markera att barn är minst lika skyddsvärda som vuxna, och att deras utsatthet måste tas på allvar. Och, här kommer den centrala punkten, detta gäller ÄVEN när deras plågoandar är andra barn. Jag tycker att samhället har en tendens att bagatellisera gärningar som begås av barn mot barn. Barn kan vara väldigt grymma och elaka mot andra barn, och dessutom blir det allt vanligare med tung kriminalitet som rån och grova misshandlar bland barn som många gånger inte ens kan straffas juridiskt. Jag tycker själv att det straffrättsliga systemet behöver förändras vad gäller unga förövare, men givet att man får rätta sig efter de lagar som finns, så blir det i alla fall viktigt att brott som begås av barn rapporteras vidare till socialen, skolan och föräldrarna. Både för att fånga upp, markera mot och aktivt bekämpa brott hos barn och inte minst för att få in ett brottsofferperspektiv där det utsatta barnet får stöd och hjälp, och får känna att folk tar ställning för henne.

I vårt fall tog vi upp en anmälan, vilket försvårades av att flickans vänner som hade blivit vittnen till händelsen i varierande grad var rädda för att prata med oss. Varför det var så får bli en annan diskussion, men det kändes verkligen tragiskt att några av de små tolvåriga tjejerna var förskräckta över att behöva tala med polisen. Efter att först ha gjort vad vi kunde för att lugna ned flickorna så kunde vi i alla fall få de uppgifter vi behövde. Sen, efter att vi hade skrivit av oss ärendet, är det bara att hoppas att den FU-ledare som får utredningen på sitt bord ser till att informationen kommer vidare till de parter som faktiskt kan göra något med den, till skillnad ifrån polisen själva...