torsdag 17 februari 2011

Polisbrutalitet? Övervåld? Jag?

Jag antar att det finns någon sorts ödets ironi i att jag bara ett par dagar efter att ha skrivit om att jag nästan aldrig behöver använda våld får glåpord kastade efter mig för just våldsanvändning...

Det var precis i slutet av passet, och vi cirkulerade i Tensta då vi får syn på en stillastående bil som verkar misstänkt. Det sitter fyra unga män i den, och en snabb slagning ger att den är körförbudsbelagd och ägs av en annan ung man som förekommer flitigt i våra register. Hela situationen luktar kriminalitet, en typisk inbrottsbil (det visade sig senare att de som satt där också var kända inbrottstjuvar). Det är självklart att bilen skall kontrolleras. Vi kliver ur och så fort vi går fram skockas ett antal andra ungdomar som hängt i närheten kring oss och bilen. Kollegan försöker få dem att lämna, medan jag går fram till förardörren och tilltalar han som sitter där. Jag använder en vänlig vänlig ton och får samma bemötande tillbaka, men jag hinner inte mycket mer än fråga honom om allt var bra innan han som sitter bak på förarsidan flyger ut och går emot mig hotfullt och snackar om att han skall "knulla min morsa" och att vi skall dra därifrån genast. Killen är inte särskilt stor, och jag tar tag i honom med vänsterhanden och trycker upp honom bilen och säger till honom att skärpa sig. Han skriker åt mig att släppa honom, och det blir genast en hetsig och aggressiv stämning. Medan jag håller killen med vänsterarmen börjar han som satt på förarplats att ifrågasätta varför jag håller i hans kompis och säga till mig att släppa. Jag påpekar för honom att jag bemötte honom schysst eftersom han bemötte mig schysst, och frågar honom vad han själv hade gjort om någon hade snackat om att knulla hans morsa. Då blev han faktiskt tyst ett tag... Men under tiden hade hela skocken med ungdomar som fanns i närområdet i princip inringat oss och de djärvaste var redan tätt framme vid mig och skriker åt mig att släppa killen. Kollegan hade självklart fullt upp på sitt håll under tiden, och jag blev tvungen att med min lediga hand knuffa bort den mest närgångna av de som ville "befria" sin kompis. Efter att ha skaffat mig lite utrymme drar jag upp OC-sprayen med min lediga högerhand och påpekar lugnt att den som kommer fram till mig igen kommer att sprayas. Det biter, de närmaste backar snabbt undan ett antal meter. Redan under det här skeendet hörde jag hur inte bara killens kompisar, utan även förbipasserande fällde kommentarer om att jag borde släppa den unge killen och om polisers elakhet och våld.

Nu anländer ett antal kollegor, vilket naturligtvis ger oss bättre kontroll på situationen. Då jag är distraherad av att prata med dem så gör killen jag håller, som konstant skrikit åt mig att släppa honom, plötsligt ett mer helhjärtat försök att slita sig loss. Jag drar ned honom på marken och sätter mig på honom och blixtsnabbt är även en kollega framme för att hjälpa mig och hon tar tag i hans ben. Vi har full kontroll på honom där han ligger på rygg, men ville vända honom på mage för att smidigare kunna boja hans händer bakom ryggen. Det krävde dock en större ansträngning och tog längre tid än jag hade räknat med, då han använde all energi han hade till att greppa ihop sina händer och försöka åla sig kvar på ryggen. Det tog mig ett tag att först dra loss hans händer ifrån varandra och sedan bända över honom på rygg (det hade antagligen varit mycket effektivare att fästa ena bojan direkt och sedan med hjälp av den vända på honom för att fästa den andra), och under tiden haglade skriken om övervåld och polisbrutalitet över oss ifrån alla de samlade ungdomarna. Några skrek även "Filma!" eller "Jag filmar!". Väl bojad reste vi på killen och satte honom bak i vår bil.

Nu går ett larm om en pågående biljakt i närheten efter en bil som precis lämnat ett inbrottsförsök, vilket leder till att alla kollegorna genast måste avvika för att hjälpa till (lyckligtvis leder denna insats tack vare bra jobb till gripanden). Vi själva genomförde ett avvisande på grund av ordningsstörning (Polislagens 13e paragraf) på den bråkige killen och körde honom till Hallonbergen. På väg bort lossade jag bojorna och han var överhuvudtaget mycket lugnare i bilen, kanske för att han inte längre hade någon att hävda sig inför. Då jag igen påpekade att han inte kunde tro att han kunde bete sig hur som helst och att jag inte uppskattade förolämpningar som drar in min familj så var han nästan ångerfull och sa att det inte var personligt, vi var poliser och han var kriminell så vi var menade att kämpa mot varandra...

Det är alltså möjligt att jag snart finns på YouTube som något sorts exempel på polisens brutalitet mot invandrarungdomar. Och det ironiska är att det är just de förbipasserande i Tensta, och kanske även de aggressiva ungdomarnas familjer, som får sina lägenheter länsade gång på gång av de här unga kriminella. De inbrott som de livnär sig på sker nämligen till en övervägande majoritet i de områden de växt upp i, Tensta, Rinkeby med mera, dels för att de har lokalkännedomen där och dels för att just människor med annan etnicitet än svensk mycket oftare förvarar stöldbegärligt gods som guld, smycken och kontanter hemma.

Ångrar jag då något av det jag gjorde? Jag kan inte säga att jag ångrar att jag tog tag i, och senare drog ned, bojade och avvisade killen som försökte driva bort oss med hot och förolämpningar, det finns gränser för vad man kan tolerera. Det jag däremot tycker var lite tråkigt var att resultatet av kalabaliken var att bilen vi skulle kontrollera aldrig blev kollad, eftersom de andra som satt i den hade sinnesnärvaron att låsa den och försvinna i den allmänna röran, och jakten på de andra inbrottstjuvarna drog iväg alla resurser. Så om han som var aggressiv och hotfull gjorde det som en undanledande manöver så lyckades den...

13 kommentarer:

  1. Intressant läsning. Jag har tittat igenom en hel del inlägg av dig, och det känns som att du beskriver situationer och händelser på ett mycket bra sätt och berättar om hur polisyrket faktiskt är vilket är till (väldigt) stor hjälp för mig som faktiskt går med funderingarna att utbilda mig till polis.

    Dock är det just sådana här händelser som har en lite avskräckande effekt på mig - vad hade hänt om du inte hade haft din högra hand fri, eller om kollegorna inte hade kommit? Vad hade hänt om de aggressiva ungdomarna som stod runt omkring er hade valt att gå betydligt hårdare på istället för att bara stå och käfta? Vad hade du som polis gjort i det läget?

    M.

    SvaraRadera
  2. Välskriven blogg. Hittade hit nyligen och gillar den verkligen. En fråga bara, Som polis är det inte svårt att komma hem efter sitt pass och slappna av? Efter allt man sett och upplevt?


    Michaela

    SvaraRadera
  3. Livet ödmjukar en ibland.

    SvaraRadera
  4. Jag skall försöka svara på dina frågor, Mikael. Om jag inte hade haft någon hand fri, och det kommer en mob av aggressiva ungdomar, ja då hade jag tvingats släppa en eller två händer. Vad gäller om ungdomarna hade gått hårdare fram, tja, det kanske de hade gjort om jag inte dragit sprayen, de stod ju inte bara och käftade... hade de fortsatt, så hade jag sprayat så många som jag hade behövt. Hade det inte räckt, ja då har man valet att börja veva med batongen eller att backa. Känner man att man inte kan hantera en situation så finns ju alltid möjligheten att backa ur, vilket har hänt flera kollegor i Rinkeby/Tensta.

    Michaela, ja, det kan det vara, och av olika anledningar. Incidenten som jag skrev om här var inte det minsta svår att slappna av efter, Hade jag däremot varit med om det självmord som jag skrev om tidigare, så hade det varit väldigt mycket värre... Jag har hittills haft tur, och inte varit på något jobb som har varit svårt att hantera mentalt, men det kan ju hända när som helst.

    Drama, kul att du är inne och kommenterar :-). Fast jag är inte säker på att jag blev ödmjukare av det som skedde, även om jag kanske borde ha blivit det...;-)

    SvaraRadera
  5. Okej, bra att se att det finns flera sätt att hantera det på. Tänkte inte på att man faktiskt kan sticka därifrån om det skulle bli riktigt jäkligt, men det är kanske inte något man som polis överväger i första hand direkt..

    Vad tycker du om yrket i övrigt, trivs du med det? Fördelar/nackdelar? Hur länge har du jobbat? :)

    SvaraRadera
  6. Mikael, du får ursäkta, men det var väl breda och omfattande frågor för att besvaras här i kommentarsfältet...

    SvaraRadera
  7. Okej, jag förstår. Är det något du hellre pratar om via mejl?

    SvaraRadera
  8. Du gjorde alldeles rätt!
    Det är på tiden att vanliga människor och ungdomar lär sig hur man ska vara. Du gjorde ditt jobb och det skall du ha heder av.

    SvaraRadera
  9. Tack Joakim :-). Även om jag inte är säker på att jag förstod det där med att vanliga människor skall lära sig hur man skall vara...

    SvaraRadera
  10. Jag blir så arg på dessa invandrare! Obs! gillar ej Sd!

    SvaraRadera
  11. Det gäller som sagt att inte generalisera och dra alla invandrare över en kam. Jag tror inte att du gör det "Skall bli polis", speciellt eftersom du väl har utomeuropeisk bakgrund själv, men det är alltid lätt att bli misstolkad när man uttrycker sig svepande. Och jag gillar inte heller SD...:-)

    SvaraRadera
  12. Folk är väldigt duktiga på att hugga så fort en polis/ordningsvakt tar tag i folk. Visst förekommer övervåld men oftast tror och tycker jag att det varit berättigat, det finns en anledning till att de blir fasthållna.

    Påstår personen sig ifråga vara oskyldig, vilket alla såklart alltid är, så förstår jag inte varför de skall fäktas och göra så mycket motstånd. Inser man läget, lugnar ner sig och sedan försöker lösa problemet/problemen går det så mycket mer smärtfritt till.

    Själv jobbar jag på PKC och innan jag började där kunde jag aldrig tro att folk hade så lite respekt för poliser/polismyndigheten.

    Hur som helst så tycker jag det är givande att ha hittat dina två bloggar, speciellt då jag själv arbetar inom verksamheten, och får höra lite mer om just er polisers arbete.

    SvaraRadera
  13. Jag håller med om att det i princip (nästan) alltid finns en anledning till att poliser eller ordningsvakter använder våld, och som personer som kommer in i situationen sent inte känner till. Sen får man också erkänna att det inte är helt ovanligt att våldsanvändningen blir för brysk eller sker på ett mindre smidigt sätt. I en del fall hade den kanske också kunnat undvikas helt om patrullen hade visat lite mer tålamod...

    SvaraRadera