Backjobb

För ett par veckor sedan kallades jag och kollegan till ett lägenhetsbråk. Det visade sig vara frågan om en ung man som hamnat i konflikt med sin mor, en bror och en syster, ursprungligen om en lägenhetsaffär. Jag pratade med den frustrerade unge mannen medan kollegan tog upp vad som blev en anmälan om olaga hot, men brottet var inte så pass allvarligt att det motiverade ett gripande. För att tillfälligt lugna ned situationen bad vi den unge mannen ta en promenad. På så sätt var i alla fall de bråkande parterna skilda åt när vi lämnade.

Efter att vi slagit upp en egen trafikkontroll och blåst av några passerande bilister så ropades vi upp av LKC igen. Det skulle återigen vara bråk på samma adress, så vi avbröt kontrollen och skyndade tillbaka. Läget på platsen var inte alls så våldsamt som det verkade på LKCs utrop. Det visade sig att den unge mannen inte hade blivit insläppt i det gemensamma hemmet då han kom tillbaka, vilket i sin tur hade lett till att han hotat att slå in en ruta.

Problemet för oss var inte det brottsutredande arbetet, att ta upp en anmälan var lätt gjort, utan att försöka lösa situationen. Det kändes fortfarande inte proportionerligt att gripa mannen, samtidigt kunde vi inte lämna och låta bråket fortsätta eftersom mannen inte hade någon annan stans att ta vägen. Lösningen blev att mannen gick med på att bli körd till en äldre broder, som sedan också kunde fundera som medlare i familjekonflikten. Det verkade fungera, vi behövde i alla fall inte återvända några fler gånger under det passet...