För ett tag sedan fick jag och min kollega ett larm om att en man hade varit och hotat en kvinnan med pistol vid hennes lägenhet. Även grannarna hade ringt, eftersom mannen hade slagit sönder en ruta vid ytterdörren till trappuppgången på väg in. När vi kom till platsen möttes vi av ordföranden i bostadsrättsföreningen, som berättade att några barn på gården hade sett mannen bära på ett pistolliknande föremål. Det verkade dock som om mannen redan hade lämnat, och dessutom tappat något i trapphuset.
Vi gick in och säkerställde att mannen inte var kvar, varken utanför eller i den aktuella lägenheten. I samtal med kvinnan som hade blivit hotad så framkom att hon hade lånat pengar av mannen, och att de varit överens om att hon skulle betala om ett par veckor, men att han hade tidigare under kvällen kommit påtänd och krävt sina pengar direkt. När hon svarade att hon inte hade några pengar för tillfället, så hade han plockat fram en pistol som han viftade med. Kvinnan stängde då dörren och ringde till polisen. När mannen hade gått ut ur trappuppgången hittade kvinnan ett tomt magasin liggandes utanför sin dörr. Mannen hade sedan kommit tillbaka och skrikit att han ville ha sina pengar och det han hade tappat, samt kastat sten på kvinnans fönster så att det gick sönder, men lämnat innan vi kom till platsen. Eftersom hon kunde identifiera honom så var jag sugen på att försöka få beslut om husrannsakan direkt i hans lägenhet, som låg i närheten, men vi behövdes på annat håll så det stannade vid en anmälan om olaga hot och skadegörelse.
Senare under natten sker två saker med koppling till vårt jobb. Dels så får en patrull en handräckning som visar sig röra samma man. Han hade avvikit ifrån missbruksvård och skulle hämtas in igen. I samband med att vi förstår att det jobb som kollegorna var på väg till rör samme man som vi letade efter tidigare, så går det ut larm ifrån den aktuella adressen igen. Vi hade redan avbrutit den avrapportering som vi höll på med för att åka med kollegorna och leta efter mannen, samt naturligtvis informerat om att han hade varit aggressiv och viftat med vapen tidigare under kvällen när radion säger att någon springer omkring med ett tillhygge och är hotfull utanför samma lägenhet som sist.
Vi kommer fram samtidigt som kollegorna och kontrollerar snabbt den lägenhet i vilken målsägaren i det tidigare ärendet bor. Hon var inte hemma, men två andra personer uppehöll sig i lägenheten, en man och en kvinna. Kvinnan uppgav att hon var vän med lägenhetsinnehavaren. Vi får inte så mycket information av dem, och beger oss för att kontrollera den misstänktes lägenhet precis i närheten. Väl där ser vi en man som stämmer väl överens med signalementet röra sig i trappuppgången med ett tillhygge, antagligen en kofot. Han verkade vara på väg ut, men när han ser oss vänder han i trappan. Dörren var låst och en kollega börjar slå sönder glaset med batongen. Det tar sin tid, då glaset verkade vara laminerat. Medan kollegan bankar och glasskärvorna yr så visar mannen i ett fönster någon våning upp hur han demonstrativt läger ifrån sig kofoten. Sedan kommer han ned med händerna ut ifrån kroppen. När han öppnar dörren och kliver ur så vänder jag på honom och visiterar honom, och han gör inget motstånd. Innan kollegorna tar med honom till stationen, så ser han att vi är på väg in i trapphuset igen, och visar att dörren (som har gått igen) går att öppna med ett kraftigt ryck. Kollegans glaskrossande hade alltså varit onödigt om någon av oss hade slitit till i dörren först...
Väl inne i den kaotiska lägenheten så börjar vi leta efter pistolen. Efter ett tags fruktlöst letande så stannar kollegan upp och säger högt för sig själv "Var skulle jag gömma pistolen om jag var kriminell och trodde att någon var ute efter mig?". Tio sekunder senare kommer han tillbaka till mig med en liten pistol utan magasin i handen...
Det visade sig senare att mannen som vi grep inte bara hade pengar att kräva in hos kvinnan som han först hotade, utan även hade en konflikt med mannen som senare befunnit sig med en annan kvinna i samma lägenhet. Det var därför han hade sprungit omkring och varit hotfull den andra vändan. Och, som så ofta, så handlade allting om droger. Inte bara mannens stissiga och aggressiva beteende, men även orsaken till de olika konflikterna var drogrelaterade. Jag kan tycka att straffsatserna för narkotikabrott är oproportionerligt höga om man jämför med t.ex. våldsbrott eller sexualbrott (därmed inte sagt att de är för höga, det är snarare våldsbrotten som ger för låga straff), men samtidigt så förstår jag att narkotikahantering ofta ger upphov till ett antal följdbrott. Som i exemplet ovan.
tisdag 21 juni 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar