tisdag 5 april 2011

Relationsvåldsdag

Igår var det tema relationsvåld för min patrull. Det första ärendet, bråk emellan en man och hans ex-flickvän, hade pågått sedan dagen innan med flera kontakter med polisen och några utryckningar bara under det senaste dygnet. Mannen var även misstänkt för att bland annat ha slagit och bitit kvinnan mer än en gång under våren. Det hade dock inte förekommit något våld, bara hot, under det aktuella dygnet, och de tidigare patrullerna som varit på plats tog upp anmälan men valde att inte gripa mannen. Kvinnan blev mer och mer irriterad på polisen, vilket antagligen gjorde att kommunikationen blev så dålig att det inte framgick att hoten fortsatte även efter det sista polisbesöket under natten. När vi kom dit på morgonen berättade hon att hon precis hade blivit örfilad (hon var också röd om ena örat). Mannen nekade, och det fanns inga vittnen. Som vanligt separerade vi naturligtvis de två, och jag talade ett längre tag med kvinnan. När jag fick höra hela hennes historia var det ett enkelt beslut för mig att mannen skulle gripas. Jag blev lite förvånad över att det inte hade skett tidigare under natten. Naturligtvis kan man göra olika bedömningar, men med tanke på de tidigare anmälningarna och hans beteende och bakgrund så borde även de olaga hoten enligt min mening ha räckt för att gripa. Antagligen beror det på att de tidigare patrullerna inte har haft någon bra kommunikation med kvinnan, som verkade ha varit irriterad på och otrevlig mot kollegorna. Själv hade jag fördelen av att ha mött henne förut, och bland annat burit på hennes hund (vilket jag har skrivit om tidigare). Mannen blev naturligtvis inte särskilt nöjd med mitt beslut, och anklagade bland annat mig för att ha haft sex med hans ex under den tiden jag höll förhör med henne... På väg in till stationen blev han både aggressiv, hotfull och psykiskt labil, men jag behövde inte använda något våld i bilen eller på stationen.

Efter att det ärendet var avrapporterat och klart (och efter att vi hade fått äta) så blev vi kallade till ett nytt relationsärende. En man hade spionerat på sin ex-fru och överrumplat henne i cykelförrådet då hon gått dit med deras gemensamma son för att ta ut honom med barnvagnen som förvaras där. Där hotade han henne och höll kvar henne ett kortare tag emot hennes vilja. Han var dock försvunnen då vi kom till platsen.

De båda fallen hade egentligen väldigt lite gemensamt. Mannen vi grep hade kriminell bakgrund och missbruksproblem, medan den andre mannen verkade vare en vanlig medborgare. Tydligen finns dock något hos ett antal män, vare sig de är kriminella, i övrigt laglydiga, eller t.o.m. poliser (relationsvåld är de vanligaste brotten hos poliser som ej är i tjänst) som gör att de tar till hot och våld emot nuvarande eller före detta partners. Det är tur att detta stora samhällsproblem uppmärksammas allt mer. Man får hoppas att det kommer allt fler åtgärder för att effektivisera bekämpningen av de här brotten, men även för att förbättra stödet till offren och för att långsiktigt arbeta med de faktorer som gör att så många män beter sig fullständigt vidrigt mot kvinnor de har eller har haft en relation med.

6 kommentarer:

  1. Hallå Bastian!

    Rita, LKC-Sörmland här! Jag tyciker att din blogg är grym. Du skriver väldigt bra och verkar vara en otroligt lugn och tänksam person.

    Jag är reletivt ny som läsare, har hängt med i ett par månader, men jag undrar hur länge du har jobbat som polis.

    Ha det fint!
    //Rita

    SvaraRadera
  2. Hej Rita, vad kul att du gillar bloggen! Stort tack för dina uppskattande ord :-). Jag har inte jobbat som polis särskilt länge, blev klar med aspiranten för snart två år sedan.
    Ha det bra!
    Martin

    SvaraRadera
  3. Ja vi får verkligen hoppas att polisen och åklagarna får mer resurser och maktmedel till sitt förfogande...
    Sverige är ju en högborg för rättssäkerhet och oberoende domstolar...
    Vakna ur din naiva pk-sömn...
    Tack för en intressant blogg iaf.

    SvaraRadera
  4. Lite svårt att svara på en sådan kommentar, Fredrick... Du verkar hävda att svenskt rättsväsende är rättsosäkert och partiskt och att det bästa vore att minska anslagen till polis och åklagare? Även om misstag görs, så hör nog Sveriges rättssystem till de mer rättssäkra i världen, men mindre resurser skulle knappast gynna rättssäkerheten. Och, nej, jag tror inte att jag befinner mig i en "naiv pk-sömn"... Kul i alla fall att du gillar bloggen.

    SvaraRadera
  5. Du verkar vara en bra polis med hjärtat på rätt ställe. Det är glädjande.

    Det finns ju tyvärr alla sorter inom alla typer av kårer, befattningar och kall. Så du gör nog många en tjänst genom att visa upp din blogg.

    SvaraRadera
  6. Tack Lotta! Kul att du tycker att bloggen gör nytta :-).

    SvaraRadera