måndag 11 april 2011

Kränkt

Under ett helgpass för ett tag sedan fick min patrull åka in till City och förstärka eftersom alla deras bilar var upptagna. En taxichafför satt med en gråtande kvinna som hade blivit utslängd av vakterna på ett av stadens populära uteställen, och som tydligen inte fick ut sina kläder ifrån garderoben. När vi kommit till platsen och lokaliserat kvinnan så hade även hennes pojkvän anlänt. Den vänliga taxichaffören i vars bil kvinnan hade väntat ett längre tag kunde äntligen åka och arbeta, och vi försökte ta reda på vad som hade hänt. Kvinnan var så upprörd över vad hon upplevde som en mycket orättvis behandling att hon hade svårt att tala, och visade på mindre blåmärken på armarna. Dessutom var hon påtagligt berusad. Efter ett tags samtal, där jag flera gånger behövde styra tillbaka berättelsen till vad som egentligen hade hänt, så framkom att hon hade blivit avvisad ifrån klubben av vakterna på grund av berusning, och då hon vägrade att lämna och försökte hålla sig kvar i ett räcke, så hade hon blivit utslängd med våld. Kvinnan själv hävdade att det hela berodde på att en bartender inte gillade henne, och att vakterna dessutom hade varit elaka och retats på ett förnedrande sätt med henne. Hon nekade till att hon var full, trots att hennes berusning även en till två timmar efter händelsen var helt uppenbar. Kläderna var redan hämtade, så det kvinnan ville ha vår hjälp med var att anmäla vakterna. Jag försökte förklara för henne att vakterna har rätt att avvisa människor på grund av berusning och att en anmälan troligtvis bara skulle leda till att hon själv blev anmäld för våldsamt motstånd för att hon hade försökt hålla sig kvar medan en eventuell utredning mot vakterna skulle läggas ned snabbt. Även hennes nyktre pojkvän försökte säga precis samma sak, men han blev snabbt tystad av kvinnan. Anledningen till att hon länge insisterade på att vilja anmäla var helt enkelt att hon kände sig så otroligt kränkt. Hon upprepade flera gånger att hon aldrig trodde att hon "som svensk tjej" skulle behöva vara med om en sådan kränkning och att hon inte kunde acceptera det. Till slut så tog hon ändå mitt råd/besked att tänka över saken, prata med pojkvännen och vila upp sig först och sedan, om hon fortfarande ville, göra anmälan då hon var nykter genom att ringa eller besöka en polisstation. Ja vågar sätta ganska mycket på att det aldrig blev någon anmälan dagen efter.

Att använda tvångsmedel tillhör vardagen som polis. Det kan röra sig om att visitera folk, att söka igenom bilar och hem, att ta saker i beslag, att ta med någon till ett urin. eller blodprov eller att gripa någon och sätta denne i en cell. Om någon motsätter sig ett tvångsmedel som vi har rätt att ta till, så får vi naturligtvis använda proportionerligt våld för att ändå genomföra handlingen, annars hade de varit helt tandlösa. Det är självklart att det upplevs som kränkande att påtvingas något emot sin vilja. Speciellt kränkande blir det om man inte förstår vad som händer, om man t.ex. blir gripen under hetsiga former bara för att man råkade stämma väl överens med signalementet på någon som precis begått ett väpnat rån i närheten. Därför är det självklart viktigt att man som polis alltid förklarar varför man gör det man gör, om det inte är taktiskt möjligt under ett ingripande kan man alltid informera i efterhand (naturligtvis utan att ge ut information som stör en pågående utredning). Det är min erfarenhet att om man gör det så kan man avdramatisera de flesta situationer och att folk nästan alltid förstår varför man behövde agera som man gjorde. Sen påverkas det naturligtvis av t.ex. om någon är full eller påverkad. Exemplet med kvinnan ovan påminner om hur otroligt starkt människor kan reagera på att bli utsatta för tvångsåtgärder, som i sammanhanget ändå är ganska milda. Och det belyser dessutom en aspekt till, nämligen att just personer i grupper som inte är vana vid att behöva utsättas för handlingar emot sin vilja blir så enormt kränkta då det händer. Jag har hört ifrån många poliser att just kvinnor som helt uppenbart inte brukar ha med polisen att göra brukar vara de värsta att hantera då de av någon anledning (oftast LOB) behöver omhändertas. Sen innebär naturligtvis inte det att dessa skall behandlas annorlunda än någon annan, alla förtjänar samma vänliga, kommunikativa bemötande även då de utsätts för tvångsmedel, men ingen skall heller komma undan eller få någon fördelaktigare behandling för att man tillhör en viss samhällsgrupp. Hur kränkta de än må känna sig.

6 kommentarer:

  1. Hej Martin! Hittade din blogg igår och har redan betat av alla inlägg. Du skriver otroligt bra och personligt trots att du ofta är tvungen att hålla detaljer hemliga pga sekretess. Jag läser på PHS, tredje terminen och ser verkligen fram mot att börja arbeta. Söker aspiranten nu och har sthlm som första val och gärna västerort, så vem vet, vi kanske blir kollegor? Ha det gott, och fortsätt inspirera med dina inlägg! /Emma.

    SvaraRadera
  2. Jag jobbar som ordningsvakt bland annat på krogen. Vad jag ofta saknar är en kunskap hos allmänheten om våra befogenheter.
    Sedan har tjejer har ofta svårare att ta att de blir avvisade. Det lever väl kvar någon bild om att det är killar som blir för fulla och åker ut?
    Tjejer speciellt om de ser lite extra bra ut tror ofta att de är immuna mot allt och kan ofta bli riktigt aggresiva direkt även om man försöker ta ett diskret samtal och förklara varför de inte kan vara kvar. Jag förklarar alltid vad det beror på och förklarar även att de är välkomna tillbaka nästa dag men föreslår att de då tar det lite lugnare så kan de ha trevligt och vara kvar tills de själva vill gå hem ellér vi stänger.. Men en del kan inte ta till sig eller så har de glömt efter 1 minut vad man sa. Mycket tålamod får man ha. Har man inte det så har man hamnat i helt fel yrke.

    SvaraRadera
  3. Tack Emma, och du är mer än välkommen till Västerort! Hoppas att vi ses framöver på "Tegen", polisstationen i Solna :-).

    Ja, Tönne, man får definitivt ha tålamod om man skall handskas med berusade människor. Jag är glad att det verkar som att du har det :-). Sen tror jag att det stämmer att det är många som inte har koll på vilka befogenheter ordningsvakter har. Det är ofta mycket lättare för oss att jobba, eftersom vi för det mesta bemöts med mer respekt.

    SvaraRadera
  4. Martin, jag tror att du har rätt i det att poliser oftast bemöts med mer respekt. Men när jag är ute och ser väktare, ordningsvakter eller butikskontrollanter så måste jag medge att jag faktiskt visar lika stor respekt även för dem.

    Det handlar mycket om det ni gör, uniformen representerar ju en hel del. Kan vara det att jag har en sån positiv bild av polisen, tycker att ordningsvakter och liknande faller inom samma grupp, ni alla jobbar ju med att förebygga brott, kanske inte på samma sätt men det är ju grunden.

    Själv har jag aldrig haft något med polisen att göra eller ordningsvakter för den delen, det är alltid trevligt när ni rör er på stan, jag ser det absolut som en trygghet.

    SvaraRadera
  5. Ute på stan är det vanligtvis inga problem att arbeta. Det är i krogmiljö. Speciellt utanför krogen. När det är ordningsstörning och man ber personen att avlägsna sig från platsen. Då skulle det underlätta om allmänheten hade bättre kunskaper. Våra befogenheter skiljer sig en hel del från väktare och butikskontrollanter och liknar mer polisens.
    Men nu var det inte att ta över den här tråden.

    SvaraRadera
  6. Kul att du uppskattar även det arbete som ordningsvakter, väktare, med fler gör för att skapa trygghet. Och Tönne, visst tror jag att det skulle hjälpa om allmänheten kände till ordningsvakternas befogenheter, men jag tror att det största problemet på krogen är att folk är fulla och dumma...

    SvaraRadera