Målsägare i rättegång

I somras grep jag in på fritiden när jag var på väg hem på tunnelbanan för att förhindra en pågående misshandel. Jag tryckte undan en man som hade tagit strupgrep på sin fru, vilket slutade med att han skallade mig och jag kastade ned honom på marken och höll honom där tills ordningsvakter och polis kom fram. Idag var det rättegång, och för första gången fick jag då delta som målsägare och inte som vittne, vilket jag gjort i ett antal rättegångar (nästan uteslutande gällande relationsvåld). Som målsägare fick jag till skillnad ifrån då jag bara vittnat sitta med igenom hela rättegången. Det gick förvånansvärt snabbt och smidigt. Den misshandlade kvinnan var fortfarande tillsammans med sin man, gärningsmannen, men berättade ändå (vilket jag uppfattar som ovanligt) sanningsenligt att hon hade blivit strypt, och att jag ingrep. Mannen hävdade att han inte mindes någonting p.g.a. berusning, något jag tvivlar på men ändå kan förstå, så han varken nekade eller erkände. Dom kommer om en vecka, men han kommer garanterat att bli dömd både för misshandeln mot sin fru och för våld mot tjänsteman mot mig, troligtvis till böter och samhällstjänst. Då rättegången hade avslutats och vi gick ut så kom mannen sedan fram till mig och ville be om ursäkt och skaka hand. Vi tog i hand och jag svarade att det han gjorde mot mig var lugnt, men att det var mycket viktigare att han såg till att vara snäll mot sin fru framöver. Om utredningen och rättegången leder till att han faktiskt är snällare nu än han var innan, då har rättssystemet för en gångs skull fungerat som det är tänkt...