lördag 8 februari 2014

Om möten med och anklagelser om rasism

Jag och min kollega åkte nyligen med på ett larm om att ett gäng skinnskallar hade misshandlat någon. Samtidigt och i samma område larmades det om att det var bråk i samband med en fest. Då vi kom fram så hade redan de första patrullerna på platsen gripit några rakade unga killar som stämde väl in på signalementet. Slagningar på deras identiteter gav att de var medlemmar i nazistiska SMR och att de hade varit med i Kärrtorp. Vad gäller lägenheten, så påträffades ett gäng ungdomar utanför som berättade om hur de hade blivit attackerade och hotade av några fulla polacker. Det visade sig att en av polackerna hade körts till sjukhus av sin flickvän med knivskador.

Först framstod det här som två separata händelser, men sen framkom att det fanns direkta kopplingar. Den skadade polacken hade försökt att ingripa då nazisterna hade attackerat en man med utländskt utseende. Det hade lett till att han i sin tur angreps och knivskars. Nazisterna hade dessutom kommit ifrån den fest där man senare hade ringt polisen för att man kände sig hotade av polackerna. Att den knivskurne mannen var upprörd på den granne som hade bjudit in nazister som sedan attackerade honom är dock inte särskilt svårt att förstå. En av polackerna kunde dessutom peka ut den plats där någon av nazisternas vänner hade lämnat den kniv som troligtvis användes vid misshandeln.

Nazisterna själva skyltar stolt med sin rasism. Däremot var det en nyttig tankeställare att de ungdomar som framstod som både nyktra, skötsamma och ytterst ”normala”, och dessutom kontaktade polisen i egenskap av brottsoffer, tillhörde samma fest och delvis samma högerextrema ideologiska miljö som dem.

Några veckor senare så befann jag mig tillsammans med en hundförare på en plats för att leta efter bevis i en pågående utredning om grov våldtäkt mot barn. En man frågar vad vi gör, och jag förklarar kort. Han börjar då att prata om hur hans område har förstörts sedan alla muslimer kom, då de begår mängder med brott. Han hann även påbörja något om män med långa skägg innan jag avbröt honom och sa vänligt men bestämt att jag var medveten om att kriminaliteten i det område han bodde i var extremt hög, och speciellt bland ungdomar, men att jag inte för mitt liv kunde se hur det kunde ha med islam att göra. Han förklarade att han, som själv kom ifrån ett land i Mellanöstern, sa ifrån om hans barn gjorde något fel, medan muslimerna bara ryckte på axlarna. Jag sa så klart emot och påpekade att jag inte trodde att religion var relevant i sammanhanget, men att sociala faktorer och förankring i samhället kunde påverka hur föräldrar agerar förebilder och sätter gränser för sina barn. Vi kom inte så mycket längre.

Alldeles nyss så kröp rasismen lite närmare mig personligen, då en vän blev utsatt för ett islamofobiskt hatbrott. Det faktum att hon bär slöja gjorde att någon fick för sig att skriva en lapp där det bland annat stod ”Här bor en islamhora som ska dö i helvetet” och sätta upp den på hennes lägenhetsdörr. Efter den första reaktionen av ilska, oro och avsky så började jag omedvetet tänka på den person som hade gjort sig skyldig till det här fega brottet. Mina tankar gick omedvetet mot någon som SMR-killarna, det vill säga en rakad extremist som ägnade sig åt rasism och politiskt hat på heltid. Det är antagligen sannolikare att det rör sig om någon som ser helt vanlig ut och har ett vanligt liv, som de ungdomar som hade delat fest med SMRarna eller den man som var nyfiken på vad vi letade efter då vi utredde våldtäkten.

Både när man skall varsebli rasism och när man skall bekämpa rasism så tror jag att det är viktigt att inte låsa sig vid föreställningar om hur en rasist skall se ut eller om hur rasism skall se ut. Att exempelvis påstå att enbart ”vita” kan vara rasister är både fördummande och kontraproduktivt. Visst finns det maktstrukturer i samhället som påverkar, men varken dessa eller rasismen själv är statisk. För den som utsätts för rasistiska hatbrott är förövarens hudfärg eller etniska ursprung av mindre betydelse, det är hur vi bekämpar och kommer till rätta med rasismen som är intressant.

Samma dag som jag jobbade med våldtäkten så grep två kollegor på min sektion en man som hade narkotika på sig och bar kniv. Mannen är vanekriminell och dömd för ett antal olika brott. Vid gripandet så skrek hans mor åt den kollega som grep honom att de var rasister och bara tog honom för att han var invandrare. Kollegan, vars ena förälder är mörkhyad, hade svårt att få henne att förstå det självklara i att han greps för att han hade gjort sig skyldig till brott, och inget annat. Jag har själv vid flera tillfällen varit med om liknande rasismanklagelser då jag har gjort vanliga ingripanden mot människor som har begått brott. Jag tror dessvärre att den mängd ogrundade anklagelser om rasism som regelbundet riktas mot polisen gör det betydligt svårare att identifiera och hantera den rasism som absolut finns hos vissa individer (och grupper) inom polisen och som vi måste komma till rätta med.

Man hade hoppats att den allmänna debatten skulle hjälpa till att nyansera och klargöra, men oftast är det precis tvärtom. I en ”debatt om debatten” om rasism mellan två tongivande ledarskribenter så hävdade den ena indirekt att alla som inte var för en generösare migrationspolitik var rasister medan den andra hävdade att Skånepolisens romregister inte var rasistiskt. Jag är visserligen själv för ett generösare flyktingmottagande, men tycker ändå att båda dessa ståndpunkter bidrar till den polarisering som fördummar och försvårar. Rasism är inte bara nazister som misshandlar eller islamofober som sätter upp hatmeddelanden, det är också strukturer som gör att tusentals romer, varav mängder med barn, blir registrerade på oklara grunder. Men om begreppet vidgas till att inkludera alla som har en restriktivare syn på migrationspolitik än den valfri debattör står för så tappar det sin mening.

Rasism är ett enormt problem, och just hur vi bäst bekämpar rasismen i vårt eget samhälle är en av nutidens ödesfrågor. Det behövs smarta och inkluderande sätt att möta de människor som av olika anledningar bär på rasistiska fördomar och öppna upp deras perspektiv. För att nå dit så tror jag att vi behöver bli lite mer försiktiga med att rasiststämpla folk vars agerande, åsikter eller perspektiv vi ogillar, så att det som verkligen är rasistiskt framstår tydligare och blir lättare att agera mot. Men vi behöver framför allt bli bättre på att ta tag i den rasism som faktiskt finns mitt ibland oss. Mer behöver satsas på rasismbekämpande satsningar och åtgärder ifrån myndigheter och organisationer. Allra viktigast är nog ändå att vara uppmärksamma på vårt eget agerande samt att vid behov säga ifrån och ta det där obekväma samtalet med kamraten, kollegan, grannen eller familjemedlemmen.

18 kommentarer:

  1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har du läst kommentarer på exempelvis Youtube eller artiklar till olika nyhetsartiklar på nätet? Där flöder rasismen..

      Radera
  2. Har läst din blogg några gånger och lär mig nytt var gång. Tack för att du skriver så intressant och väl.

    SvaraRadera
  3. Mycket bra skrivet. Tack för det!

    SvaraRadera
  4. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
  5. Censurerades min kommentar också?
    Eller vart tog den vägen?

    SvaraRadera
  6. Intressant och politiskt korrekt. Som polisman borde du veta de enorma problem "Svenne" råkar ut för dagligen, personrån, våldtäkter, oprovocerad misshandel från folk med bakgrund i mellanöstern och Afrika. Snälla, vi som lever och andas vet hur det ligger till, du och dina kollegor också. Rasism mot svenskar frodas och åter frodas

    SvaraRadera
    Svar
    1. Min gissning är att han som polis vet att de flesta brott riktas mot människor inom den egna sfären.

      Radera
  7. Martin,
    jag har läst några av dina inlägg och jag slås av ditt enorma engagemang och ditt driv. Du verkar engagera dig i många människoöden. Hoppas du orkar fortsätta och att du inte står ensam med allt det här i din yrkeskår. Ta hand om dig själv också!

    SvaraRadera
  8. Nyanserat och klokt som vanligt.

    SvaraRadera
  9. Läsvärt som alltid, många kloka reflektioner och möjlighet för mig som icke-polis att få en inblick i ditt arbete.
    /a

    SvaraRadera
  10. Härlig läsning om hur dels er situation som poliser är. Samt att faktiskt kika på vem är eller inte är rasist. Personligen anser jag ju alltid, att just jag bär ej fördomar eller någon form av rasism. Brukar hävda att jag är kämpar för 0-rasism. Inser ständigt att jag får hålla ett öga på mig själv, rannsaka mina fördomar och rasistiska tankar. #nätkärlek från ett invandrarbarn, som lärt sig den gruppens fördomar. Jag kämpar med mig själv och för 0-rasism #Anonymous

    SvaraRadera
  11. Fantastisk blogg! Jag jobbar som journalist på nättidningen "aspekt.nu"
    Jag skulle vara intresserad av att prata med dig angående LVM-hem/hantering av missbrukare (vilket var det inlägg jag först trillade in på när jag hittade din blogg) eftersom jag ska skriva en artikel som berör ämnet. Vore jätte tacksam om du mailade info@aspekt.nu om du vill ställa upp för en intervju. Jag har inte ens börjat skissa på några frågor än så det blir inte aktuellt direkt. Själv har jag en övergripande uppfattning och egna erfarenheter i ämnet men dina reflektioner i egenskap av den du är och det faktum att du är polis vore ovärderliga. Hoppas vi hörs! /Mvh

    SvaraRadera
  12. "För att nå dit så tror jag att vi behöver bli lite mer försiktiga med att rasiststämpla folk vars agerande, åsikter eller perspektiv vi ogillar, så att det som verkligen är rasistiskt framstår tydligare och blir lättare att agera mot."

    AMEN!

    SvaraRadera
  13. Att det skall vara så svårt att skilja på rasism och tölpaktigt, i förlängningen olaga, beteende. Det måste få vara fullt legitimt att hata islam, men det får inte gå ut över enskilda muslimer. Skulle det göra det, är det ändå inte rasism
    Om brottet, olaga hot(?), var avsett att kränka (sk hatbrott), är det en försvårande omständighet vid bedömningen av straffvärdet (Brottsbalken 29.2) Det är fortfarande inte rasism

    SvaraRadera
  14. Tack så mycket för alla kommentarerna! Och tack för allt beröm! Jag ber uppriktigt om ursäkt för det sena svaret. Jag hade mycket att göra, och har tyvärr glömt bort mitt kommentarsfält under en lång tid. Bättring utlovas. Jag vet inte om ni som har kommenterat kommer att läsa detta, då svaren kommer så sent, men jag kör på i alla fall.

    Nidnus, jag håller inte med. Rasism är inte bara SMR, det är även ex "Romregistret" och annan strukturell diskriminering. Se tex SVTs "Raskortet".

    Kommentaren som raderades var kränkande, när den raderades så försvann även svaren på den tydligen automatiskt.

    Vad gäller rasism mot "svennar", så visst finns det, men det är i sammanhanget ett relativt litet/marginellt problem. De förortsungdomar som rånar, rånar urskiljningslöst oavsett bakgrund. Så ja, den egna sfären drabbas oftast hårdast.

    Anne, håller helhjärtat med om att man alltid måste rannsaka sig själv och sina fördomar. Det är grunden.

    Aspekt insåg att jag var långsam här och kontaktade mig på annat sätt :-).

    Vad gäller rasism mot islam/islamofobi, så anses det vara rasism då en stor del av det bygger på samma kollektiviserade fördomar. Det är dock mer komplicerat än rasism baserat på "ras", den ursprungliga betydelsen, då den i princip är otvetydig. Kritik mot islam (eller kristendom, eller judendom, etc). kan ju vara fullt legitim, även mycket hård sådan. Skillnaden ligger i att kritisera en ideologi/religion och en grupp. Men det flyter ofta ihop,specierllt då hatet mot ideologin ofta kommer ifrån fördomar och hat mot människorna i gruppen...

    SvaraRadera
  15. Res er för Louise Andersson Bodin!!

    https://www.youtube.com/watch?v=ymhmZrXWcGg

    SvaraRadera
  16. Res er för Louise Andersson Bodin!!

    https://www.youtube.com/watch?v=ymhmZrXWcGg

    SvaraRadera