torsdag 6 juni 2013

Misstänkt övervåld vid ingripande

Vi befann oss i en av de mest segregerade och marginaliserade förorterna med anledning av ett tidigare larm då det gick ut på radion att kollegor behövde stöttning. Vi begav oss direkt mot den aktuella gatan, där det hade samlats en stor mängd människor. Vi var också snabbt relativt många poliser på platsen. Då jag klev ur och tog mig fram till den plats som verkade vara centrum för oroligheterna möttes jag av ett antal arga personer som talade upprört om övervåld. Jag hade inte haft någon chans att få en uppfattning om vad som hade hänt, så jag varken kunde eller försökte bemöta det de sa, utan försökte bara resonera och förklara kring hur vi jobbar, vad man får och inte får göra, att det verkade ha varit en stressad situation, samt att om brottsliga fel hade begåtts så skulle det utredas. Några av dem som var som argast blev kvar och pratade med mig ett tag, en man gick dock vidare för att försöka få tala med insatschefen. Efter ett tags samtal så hade känslorna lugnat ned sig hos de upprörda människorna som jag pratade med och det blev lättare att kommunicera.

Jag, och de flesta poliser som arbetar i de här områdena är vana vid att det flockas människor runt omkring vid ingripanden, samt att dessa antingen kommer med anklagelser mot poliserna eller direkt försöker hindra deras arbete, i värsta fall med grovt våld. Detta sker även vid exemplariska ingripanden. Det brukar dock främst röra sig om ungdomar och yngre män, som antingen är aktiva kriminella eller tillhör deras "svans" av hang-arounds och som därför har många anledningar att hata och vilja förstöra för polisen. Så var dock absolut inte fallet den här gången, de som pratade om övervåld var både ungdomar och vuxna, män och kvinnor, som alla gav intrycket av att vara helt vanliga, trovärdiga, människor. Många  av dem gav dessutom en samstämmig bild av ett ingripande där det verkade ha förekommit betydligt mer våld än vad som kan sägas vara proportionerligt, något jag själv aldrig hade varit med om tidigare.

Efter ett tag så fick min gruppchef i uppdrag av insatschefen att ta upp en anmälan angående händelsen. Jag hjälpte till med förhör. Det blev väldigt tydligt hur en del av de människor som tidigare hade varit rasande på polisen över ingripandet snabbt vände och blev vänligt och positivt inställda då de förstod att vi nu hade påbörjat en utredning om det de hade uppfattat som grovt övervåld. Den man som hade lämnat mig med några hårda ord när jag precis hade kommit till platsen och försökte lugna ned och kommunicera kom fram till mig och bad om ursäkt. Jag svarade att han inte hade något att be om ursäkt för, att jag förstod att han var upprörd.

Jag har ingen avsikt att försöka döma i sak, och har ingen aning om vad som har hänt efter att anmälan skrevs och ärendet lämnades över till interna utredningar. Senare fick jag reda på att kollegan som blev anmäld hade attackerats med ett tillhygge ur ett bakhåll av personen som han sedan jagade ikapp och grep. Det visste naturligtvis inte de personer som bevittnade det våldsamma gripandet. Det är självklart en relevant omständighet, men det innebär inte heller att det som hände sedan inte kan ha gått över gränsen för vad som är lämpligt eller lagligt.

På det personliga planet så hoppas jag att kollegan är att anse som oskyldig, men det är av underordnad betydelse då det har med relationer, och inte med fakta, att göra. Det viktigaste ur ett större perspektiv är att det blir en korrekt och rättvis utredning, och att han fälls eller frikänns baserat på en saklig juridisk bedömning av vad som faktiskt hände. Det är helt grundläggande, både för rättsstatens principer och för polisens förtroende, att polisers eventuella brott utreds professionellt och objektivt (dock med hänsyn tagen till den situation ett ingripande sker i och det svåra uppdraget en polis har att handskas med). I de områden där förtroendet för polisen generellt sätt är lägre, så blir det också speciellt viktigt att det även syns och märks att misstankar eller uppgifter om brott begågna av poliser tas på allvar.

Min erfarenhet är att enheten för interna utredningar i Stockholm gör ett mycket bra jobb. De åklagare som bedriver polismål är inte heller kända för att vara slappa och överseende, tvärtom finns det fall när man snarare kan fundera på om de verkligen har förstått den press en polis kan vara utsatt för i de tillfällen då misstag begås. De fall som jag själv har hört eller läst om då man kan ifrågasätta om utredningen emot en brottsmisstänkt polis verkligen har hanterats så professionellt som sig bör har alla varit utanför Stockholms län. En annan gemensam faktor för de flesta fall där resultatet av en internutredningen inte verkar ha levt upp till de krav man kan ställa är så vitt jag kan se att just de initiala utredningsåtgärderna på plats har brustit. Det kan naturligtvis inte påverkas av enheten för interna utredningar (och skulle självklart inte heller påverkas av om den gjordes till en egen myndighet).

Det ligger i sakens natur att det ställer höga krav på de poliser som är på plats i en ofta svår situation att direkt på ett objektivt sätt hantera eventuella misstankar mot en kollega som precis har deltagit i samma ingripande, jobbat mot samma mål (ofta då även utsatta för våld eller attacker ifrån dem vars rätt man nu skall säkra). Därför händer det säkert att misstag vad gäller förstahandsåtgärderna begås ibland. Lyckligtvis så var fallet jag berättade om ovan inte ett av de tillfällena, vilket främst var insatschefens förtjänst (när något missas är det också oftast främst det ansvarige befälets ansvar). Och jag tror att de flesta poliser gör sitt allra bästa för att hantera den här sortens svåra situationer så gott det bara går. 

22 kommentarer:

  1. Jag ska faktiskt ta och anmäla dig för olaga hot och ofredande eftersom du här i din blogg beskrivit situationer då du "tagit av dig brickan" för att genom ditt agerande skrämma en intagen, jag antar det var i arresten.

    Med tanke på personens situation, bli hotad av en "civil" polis som tagit av sig brickan, när man är frihetsberövad, borde det rimligtvis bli fråga om tjänstefel och olaga hot.

    Men ni är ju korrupta, trots alla tusentals anmälningar så drivs bara 1 %. Den typiske anmälaren är tidigare ostraffad. Det som klagas på i anmälan mot polisen är er uppenbara rasism, inte alla såklart, och det konsekventa övervåldet som "cowboy" poliser använder sig av.

    Vad tror du blir du fälld för det? Hinner du ta bort ditt inlägg?

    SvaraRadera
  2. Kan du för övrigt inte berätta om de fall där poliser döms för hårt av internutredningar och då den "press" ni utsätts för inte ges hänsyn.

    Sen kan jag dra ett par fall där polisen mördat, eller misshandlat och rättsläkare, vittnen och alla andra uppgifter talat för polisens skuld.

    En 15 årig tjej med bruten arm, kvinnor som tafsas på och trakasseras av polis.

    Sen har vi ju klassikerna som när man låter en polishund äta Osmo Vallo levande. Du har väl läst obduktionsprotokollet va? Eller är åtminstone insatt antar jag? Jag menar en redig polis som du vill ju stå för lag och ordning och kan väl inte acceptera att någon dödas så brutalt oavsett vem som gjorde det?

    SvaraRadera
  3. Lite svårt att veta hur man skall tolka sådana kommentarer, då det mest verkar vara frågan om en person som vill vädra sitt polishat. Vad gäller mig, så får du självklart anmäla vad du vill. Jag har naturligtvis ingen avsikt att ta bort något inlägg, och jag har heller inte hotat någon intagen. Jag vet inte vilket inlägg du syftar på, men jag har känslan av att du skulle kunna få vad som helst omtolkat till ett tjänstefel. Och ja, jag tycker att lagen skall gälla lika för alla, även poliser.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tja en person är "kaxig" och du tar av dig vapnet och går in i cellen för att "syna bluffen"? Vad är det om inte ett hot? Du skulle ju syna hans bluff att han ville slåss, rimligtvis uppträder du då som att du vill slåss. Att bete sig så mot en frihetsberövad är kanske inte definitivt lagöverträdelse men garanterat ett övertramp mot de regler som ni har att följa.

      Och ska jag vara ärlig så verkar du hyfsat sympatisk, trots att du talar om Lex Martin osv med den vanliga chauvinistiska ton som snutar har. Vilje jag psykologisera dig skulle jag tala om ditt hävdelsebehov du själv beskrivit samt det faktum att du sätter värde vid ett irrelevant epitet, eller yrkestitel, civilingenjör (du vill behålla det värdet för att visa att du är "smart" samtidigt som ditt polisyrke skall visa att du är "god", och där försvann alla nobla avsikter och lämnade bara en rationalitet att hävda sig över andra människor).

      Problemet är att trots att du är sympatisk så berättar du om dina övergrepp mot människor som om det var småpotatis, något du kan tala öppet om att du i reflektion inte tycker det var det bästa. Men du är samtidigt så tvärsäker på att du kan, får, och aldrig kommer anklagas för det. DET visar på det riktiga problemet.

      Du behöver inte tolka särskilt mycket heller. Fram med exemplen på när poliser döms utan hänsyn till deras situation. Jag kan som sagt dra fram hårresande exempel på motsatsen. Och om du nu är rättskaffens så bör du vilja uppmärksamma de fallen också.

      Radera
    2. Det var inte värt att svara på förtydligandet?

      Du som kan lagen, är det eller är det inte ett hot när du går in i arresten för att kolla om personen där är beredd att slåss mot dig.

      Vad ska personen göra? Kommer denne slippa en anmälan om våld mot tjänsteman om du åker på stryk? Knappast va! Ska personen ta emot stryk från dig?

      Inser du inte att hoten uttalas mot er för att personen är trängd. Du går in och ska bevisa att du har makt över personen, vilket du givetvis har med kollegor, vapen och slutna rum närvarande.

      Det du gör är att utöva en form av sadism.

      Vad tror du händer? Kommer den här personen du går in i cellen och hotar ha lärt sig en läxa? Eller är det snarare troligt att den personen senare går ut och tar ut sin känsla av ofrihet, mindervärdeskomplex (som ni delar verkar det som) på samhället?

      Det är sådant där beteende som skapar problemen vi har i samhället.

      Så från mig får du inga tack sheriffen. Kanske du om 10 år kommer tacka mig som ger dig inblick i den mänskliga psykologin dock. Jag tar det inte för troligt iofs.

      Radera
    3. Nja, det är inte så motiverande att svara på kommentarer som mest handlar om att anklaga mig och alla andra poliser för att vara vidriga och maktfullkomliga. Men för att ge dig det exempel du bad om, så kan jag nämna kollega som blev dömd efter att ha skjutit in i ett gym. Han hade i princip ingen möjlighet att se att det fanns ett gym där och var konfronterad av en beväpnad person (och ingen aning om att det bara var en startpistol). Återigen, jag har inte hotat någon, det jag gjorde var att kliva in i en cell där någon hotade mig. Och nej, jag tror inte att jag kommer att tacka dig för att ha gett mig någon "inblick i den mänskliga psykologin".

      Radera
    4. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

      Radera
    5. Du lyckades nu passera gränsen för vad jag accepterar vad gäller kommentarer på den här bloggen. Diskussioner i sak är ok, förolämpningar är det inte. Dessutom blir det lätt tröttsamt att föra en diskussion där motparten utan särskilt stor hänsyn till fakta förvrider verkligheten för att smutskasta och för att passa in i sin egen hatiska världsbild.

      Radera
    6. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

      Radera
    7. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

      Radera
    8. Sanningen gör ont!

      Radera
  4. Om det var några som råstirrade på dig idag i en viss lunchrestaurang (låt oss säga att det serveras pannkakor där..), så var det för att vi funderade var vi sett dig förrut. Vi kom på det efter en sekund, men trodde inte du skulle uppskatta att främmande människor börjar prata om hur bra din blogg är när du ska ta mat :O)

    SvaraRadera
  5. Solna Access? Bra mat :-). Det hade naturligtvis bara varit trevligt om ni hade hälsat. Du får hjälpa mig med var i lokalen ni befann er och ge mig ett signalement...;-).

    SvaraRadera
  6. Angående våldsanvänding. Inte kan den polis som DN.se nu försöker hänga ha gjort sig skydlig till övervåld/misshandel?

    Hon var väl på plats för att gripa mannen och hon slutar ju slå så fort han ligger ner?

    SvaraRadera
  7. Har blivit bra bemött av polisen i samband med grovt övergrepp. Men visst finns det de som har dålig attityd. Bra att polisen lagt ner tid och resurser på kurser gällande psykisk ohälsa och bemötandet i suicidala situationer.Du skriver jättebra Martin!

    SvaraRadera
  8. Anonym(nr1): om man skulle "psykologisera" (psykoanalysera är ordet, tills nästa gång du vill glänsa) dig så skulle man ju inte ens veta vart man skulle börja. Jösses. Det måste vara jobbigt inte bara för polisen ut för dig själv, när du går runt och vrider allt du ser och hör till något som kan spä på dit hat.

    Martin: otroligt bra blogg, tack för att du tar dig tid att skriva! :)

    SvaraRadera
  9. Tack för kommentarerna! Och stort tack för berömmet :-).

    Vad gäller den troligtvis ironiska kommentaren, så har jag inte hävdat att det aldrig förekommer övervåld. Men om man alltid försöker tolka saker så att man kan hitta något att klaga på, så kommer man troligtvis att lyckas...

    Vad gäller utbildning för att hantera psykiskt sjuka och suicidala, så har vi nog dessvärre inte särskilt mycket av den varan. En del beteendevetenskap på PHS, det är nog allt jag har fått.

    Tack igen!

    SvaraRadera
  10. Somliga personer här verkar vara kvar i tonåren.
    För på den tiden var man verkligen sur på polisen då de tog en för att man hade trimmat mopeden. Inte nog med böter, de beslagtog också den olagliga cylindern, kolven och förgasare som man köpt för dyra pengar.

    Men sådant växer man ifrån så småningom och inser att det finna alla sorters människor och även poliser.

    N Newman

    SvaraRadera
  11. Glad att du dela med dig din historia, tycker det är synd att polisen får komma undan så lätt."Nödvärn" när det egentligen är rent mord på en gammal gubbe. Tittar på din bild och jag tror du skulle kunna avväpna honom ganska lätt med hjälp av batongen? ett par riktade slag i skallen, handen o han faller omkull...

    SvaraRadera
  12. Stort tack för att du delger oss detta! Fantastiskt skönt att se en mogen, klok och kompetent polis, med integritet och mod, samhällsengagemang och värme - du och dina gelikar, som naturligvis finns, gör stor skillnad men skulle behöva vara fler och synas mer!!!

    SvaraRadera
  13. En patient till mig blev skjuten av samma anledning, det uppstod en onödig nödvärnssituation och patienten sköts till döds. Det var 2009 i Trelleborg. Patienten befann sig ensam i en liten stuga, sittandes vid ett bord med knivar. Polisen hade full insyn, men valde att gå in i stugan varpå mannen reste sig, vilket utlöste nödvärnsskottet på 1,5meter håll. Det var 10 poliser på plats och som kunde löst uppgiften på ett annat sätt.

    SvaraRadera
  14. Tack för kommentarerna! Jag tror dock att de sista fyra egentligen hör hemma på inlägget om skjtningen i Husby, men tack ändå :-).

    SvaraRadera