måndag 21 maj 2012

Om kommunikation och gränsdragningar i förorten

Ända sedan lokala ungdomar attackerade polis och försökte bränna ned Bussenhusskolan i Tensta under onsdagsnatten så har det funnits en förstärkt närvaro av polis i både Tensta och Rinkeby. Denna närvaro har troligtvis räddat stadsdelarna ifrån fler skolbränder och omfattande skadegörelse. Kommenderingen jobbar dock inte dygnet runt, utan under de lugnaste timmarna så har det varit upp till utryckningen att hålla ett vakande öga på framför allt skolorna i de här områdena för att om möjligt förhindra fler bränder.

Då jag och min kollega igår körde förbi just Bussenhusskolan så såg vi att några gäng med ungdomar hängde på olika ställen runt omkring skolan. En person i den största gruppen, 15-20 tonåringar, bar på en dunk. Vi körde in på skolgården, parkerade, och gick upp till ungdomarna för att prata och kolla läget. När vi går upp mot dem så börjar flera direkt att försöka provocera oss. Jag frågar lugnt hur det står till och vad de gör, och får mest spydigheter till svar. En av dem börjar konstant ringa på ringklockan på sin cykel för att störa ut alla möjligheter till samtal och för att irritera mig. En kille med en moppe hakar på med sin tuta, men han tröttnar efter ett tag. Personen med dunken går därifrån.

Det var uppenbart att de störigaste av ungdomarna försökte skrämma, provocera eller irritera oss med syftet att vi antingen skulle fly därifrån eller göra något som de kunde använda som en ursäkt för att ställa till med mer bråk. En av dem cyklade emot mig och sa att jag skulle akta mig, vilket jag naturligtvis inte gjorde, så han fick svänga undan. Medan några av dem spelade sitt spel för att provocera, bland annat genom att röra sig nära inpå och runt omkring, så riktade jag in mig på en av ungdomarna som hade varit tyst, gick fram till honom, presenterade mig, skakade hand, och frågade om han förstod varför vi var där. I det följande samtalet, som skedde medan killen med ringklockan fortsatte att plinga intensivt för att störa, så förklarade jag det uppenbara i att vi då det gjorts försök att bränna ned skolor behöver försöka se till att det inte sker igen, och att det är för de boendes, skolbarnen och deras föräldrars, skull. Killen var kortfattad, men pratade i alla fall med mig. Han nämnde att dunken hade innehållit bensin till moppen och upprepade det lokala mantrat om att alla poliser var dåliga, men då jag bad honom att förklara hur han tyckte att en bra polis skulle vara så hade han inget svar. Medan jag pratade med killen gick min kollega och parkerade om bilen, så att vi hade den nära oss och kunde se om någon skulle ge sig på den.

Efter ett tag så lugnade den hätska stämningen ned sig. Jag hälsade på och pratade kort med några till av killarna innan jag kände att det fick räcka, delvis för att det nu var lugnt på platsen. Killen med ringklockan hade till slut upphört med att konstant ringa på den. Försöken att komma så pass nära mig ifrån olika håll så att jag skulle tycka att det kändes obehagligt och reagera eller gå därifrån hade också slutat. När kollegan körde upp bilen började det visserligen ropas om att vi hade begärt förstärkning, men då jag förklarade att det var vår egen bil så blev de lite paffa och tystnade. När vi gav oss av så skakade jag hand med alla som befann sig i närheten, även han med ringklockan, och sedan åkte vi iväg. Kollegan påpekade att vi borde ha ögon i nacken på väg bort så att vi skulle se om något kastades mot bilen, men det kom inga stenar.

På väg därifrån så påpekade kollegan att han tyckte att jag hade tagit en onödig risk genom att stå kvar och prata trots att ungdomarna försökte provocera fram bråk. Vi befann oss ju på samma ställe där en kollega hade attackerats och skolan hade försökt brännas ned för några dagar sedan. Han påpekade också att det fanns lite att vinna men mycket att förlora på att vara kvar, både vad gäller vår säkerhet, vår bil, och risken att vår närvaro ger dem chansen att starta bråk och kravaller. Kollegan hade nog rätt i allt det han sa, men för mig känns det helt jävla oacceptabelt att man skall behöva dra sig undan varje gång ett gäng ungdomar vill driva iväg en. Det känns också som att det faktum att vi stannade kvar gjorde att ungdomarna insåg att vi varken var rädda eller lät oss provoceras, och att det blev tydligt att om det är dålig kommunikation mellan ungdomar i förorterna och poliser, så beror inte det på att polisen inte vill eller försöker prata.

Polisarbetet handlar hela tiden om avvägningar och gränsdragningar. När det är läge att kliva in och markera, och när det är bättre att låta saker rinna av en. Det vore lögn att säga att jag inte blev provocerad av ungdomarna, men jag valde att låta det rinna av mig. Hade däremot någon av dem i sina provokationer t.ex. knuffat på mig, så hade han åkt i backen, och jag hade sprayat alla omkring om de hade försökt hjälpa honom. Och då hade kollegan också fått helt rätt i att närvaron istället hade kunnat utlösa kravaller...

Senare samma kväll så var vi på en plats där någon av de boende hade sett ett metallföremål (först larm om vapen, men det var troligtvis en kofot) på en kille i ett gäng som hade rört sig i omgivningarna. När vi stod där så kom ca 15 personer som stämde överens med signalementet (ålder, ursprung, antal, etc) och jag sa att de skulle kontrolleras. Då stimmade de upp om trakasserier, att de visste sina rättigheter, och att de vägrade samtidigt som de fortsatte att gå. Jag högg tag i han som gick först och som verkade vara en ledare, och tryckte upp honom mot en bil. Han fortsatte att tjafsa, men vågade inte göra något. Vi var då fyra poliser på platsen, så de andra lyckades inte heller ställa till problem även om det blev stökigt och kaotiskt ett tag. Då det blev lugnt nog så förklarade jag för mannen att han skulle visiteras och varför, vilket också skedde. Hela tiden talade han om att vi trakasserade dem och att de bara var på väg tillbaka ifrån att ha spelat fotboll. Jag hade velat att alla skulle visiteras, men så blev det inte, och när de kunde så avvek hela gänget ifrån platsen. Då de hade gått, så kom boende fram och berättade att det var just det här killarna som hade strukit omkring i radhusområdet, troligtvis för att förbereda inbrott.

Jag tog med det här korta exemplet för att visa på att ibland blir resultatet av avvägningarna annorlunda. I båda fallen rörde det sig om stökiga ungdomsgäng med förortsbakgrund som uppenbarligen inte gillade poliser. Men i det senare fallet så fanns det en tjänsteåtgärd att utföra, och då skall det också ske, eventuell kommunikation får komma senare om möjligheten finns. Sen kommer man nog som polis som jobbar i förortsmiljö alltid att bli anklagad för trakasserier, oavsett hur man jobbar. Den enda möjligheten att helt undvika det är att inte göra något alls.

Tillägg:
För att vara övertydlig så hävdar jag inte med det här inlägget att bemötandet alltid är dåligt då man har med ungdomar i de segregerade förorterna att göra. Ganska nyligen så var vi ett par patruller som letade efter en person i ett gäng som skulle ha visat vad som såg ut som ett vapen för en annan person. Min patrull påträffade ett tiotal ungdomar som stämde överens med beskrivningen av den grupp i vilken personen hade rört sig. Vi informerade dem om att vi skulle behöva visitera dem, och det gick lugnt städat till. Samtalstonen var vänlig och skämtsam, och en del av ungdomarna skojade med att ställa sig som i en amerikansk film, framåtböjda med händerna mot väggen. Vi var tydliga med varför åtgärden behövdes, och de sa att de förstod att vi behövde göra vårt jobb. Vi skakade sedan hand, bad om ursäkt för att vi hade stört dem och tackade dem för deras trevliga sätt att samarbeta innan vi fortsatte letandet.

Den sortens smidiga och trevliga möten förekommer naturligtvis också ofta, även med ungdomar som hänger i grupper ute på "gatan". Och om man har att göra med barn och unga i familjemiljöer, där de inte utsätts för eller medverkar i den sortens ungdomskultur som ofta skapas och sprids i gatumiljöer, så är bemötandet sällan ett problem oavsett var man befinner sig. Men allt detta hindrar inte det faktum att det finns stora problem med attityd och subkulturer hos en del grupper av ungdomar i de segregerade och marginaliserade förorterna. Och det visar sig inte bara i dåligt bemötande gentemot polis, utan även i att skolor sätts i brand och att kriminaliteten är väldigt mycket större än i andra områden. Därför behöver det här problemet diskuteras.

25 kommentarer:

  1. En fråga, är inte sprayen avsedd att användas istället för pistolen? Är det okej att skjuta folk för att de försöker frita en kompis? Det är en uppriktig undran, inte en provokation.

    SvaraRadera
  2. FåtöljStrategen21 maj 2012 14:54

    Är nog väldigt viktigt att försöka föra någon form av dialog med ungdomarna i området för att undvika stereotypt tänkande i svart eller vitt utan några nyanser.

    Språkpolisen noterar: Första ordet i första meningen är felstavat, "Enda" ska vara "Ända".

    SvaraRadera
  3. Om du helt ärligt inte ser skillnaden emellan att någon får spray i ögonen (vilket gör ont med som normalt är helt ofarlig och kan tvättas bort med vatten), och att skjuta någon (vilket som bekant kan leda till döden), så tror jag inte riktigt att vi är på samma våglängd... Men ja, det är solkart ok att spraya någon som försöker frita en person, ingen som helst tvekan.

    SvaraRadera
  4. Genom att föra just den dialogen med just det gänget så ändrade du kanske någon eller någras syn på både dig som polis och på sitt beteende. Att våga ta den dialogen trots att din kollega (och förmodligen ganska många av dina kollegor) tyckte att du utsatte dig för fara är hedervärt.

    Det känns som att vi, som bara har massmedias (och ett fåtal bloggande polisers) bild, snart är vid "ge upp"-stadiet i förorterna - går förortsproblematiken att lösa ens med enorma resurser?

    Hur, isåfall?

    Sen igen, om du så bara får EN av grabbarna att ändra sig så kan han i sin tur påverka sin omgivning. Kudos till dig som försöker!

    //Pythia

    SvaraRadera
  5. Jag struntar i den praktiska effekten. Jag undrar bara om inte pepparsprayen var avsedd som ersättning för pistol. En uppriktig fråga och du blir direkt otrevlig, inte konstigt att förortskidsen inte respekterar er.

    Så jag försöker igen, är inte sprayen avsedd att använda i lägen där pistol är berättigat?

    SvaraRadera
  6. Strategen: Tack, ändrat och rättat.

    Anonym, jag får väl be om ursäkt om du tyckte jag var otrevlig i mitt svar, men faktum kvarstår, det är en väldigt stor skillnad på att använda pepparspray och pistol. För att vara så tydlig som möjligt så stämmer det helt enkelt inte att sprayen är till för att användas enbart i de lägen där man även har rätt att använda pistol. Sprayen befinner sig betydligt mycket lägre ned på våldstrappan, och får användas i många fler situationer. Sen, om man blir attackerad vid ett fritagningsförsök, så kan lätt en nödvärnssituation uppstå, och då kan snabbt ganska grovt våld bli legitimt. Jag hoppas att det var ett tillräckligt svar på din fråga.

    Pythia: Tack! Man kan ju alltid hoppas att det får någon effekt, men det är definitivt inget man kan räkna med...

    SvaraRadera
  7. Angående kommunikation och förorter, kan jag bara tillägga att jag saknar kvarterspoliserna. Det blev en helt annan grej när polisen i närområdet även var en granne som man såg till vardags, och som pratade med alla.

    Har ingen som helst kritik mot ert agerande som det beskrivs här ovan, men det där med en vänlig kvarterssnut ur lokalbefolkningen vore ett bra komplement till pepparspray.

    Funkade i den segregerade betongförort där jag växte upp, åtminstone.

    SvaraRadera
  8. Om inte polisen skulle våga prata m dem vem skulle då göra det? De behöver någon nån endaste gång som visar att de inte är rädda för dem.. När jag gick i skolan för hundra år sen hemma i södra förorterna sp var set väl en av hundra lärare som hade ryggrad att säga ifrån när det gällde bus o laglöshet. Som lärare själv sen i stökiga högstadieskolor försökte jag ha samma ryggrad och mod
    men var lika ofta tyst av rädsla för att bli slagen av stora elever m lite mindre hjärnor och för lite stöd och adhdmedicin...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Armén! , men de kommer aldrig hända:)

      Radera
  9. Måste säga att jag blir glad av att läsa detta. Jobbar själv på en anstalt med ungdomsavdelning och det är precis så vi jobbar där. Att ta diskussionerna lugnt och respektfullt. Inte falla för deras provokationer som dom är så vana vid att omgivningen gör. Dom är så vana vid att det blir konflikter eller att folk blir rädda för dom. Det är viktigt att visa en annan sida, ett annat förhållningssätt.
    Kan inte annat än säga - Bra jobbat!

    SvaraRadera
  10. Tycker ni gör ett superjobb! Massor med pengar till er så vi kan få mer fantastiska poliser som du! Tycker att det är så konstigt att man inte har mer respekt för polisen idag? Skrämmande!!! Man kanske skulle ha grövre straff eller det kanske inte heller hjälper. Jag har en väldig respekt för er och med all rätt är ni värda den! Ni behöver som sagt bli fler och kanske till och med finnas mera bland barn och ungdomar typ i skolan! Heja på er! Ni är FANTASTISKA!!!!!!!! Vill tillägga så att inget missuppfattas att med respekt menar jag inte rädsla utan uppskattar verkligen eran insats i båtar skadade samhälle! / Sandra !

    SvaraRadera
  11. Martin, det är alltid lika spännande att få läsa om hur du arbetar. I många av dina tidigare postningar om ingripanden är det tydligt för mig som läsare, att ditt konfliktundvikande sätt att arbeta har gjort det både enklare för dig att utföra ditt arbete (lättare att den gripne sätter sig i bilen själv än att behöva brottas med personen) men också att det betyder ett mer mänskligt sätt att bemöta den gripne.

    Men det du beskriver här tycks ju skilja sig från de flesta tidigare postningar du gjort. Här är det inte fråga om fylla, missbruk eller psykisk sjukdom. Istället har du att göra med en grupp unga män, som håller på att skapa en stark, egen 'rule of conduct'. Jag kan tänka mig att bli 'stoppade' av Polisen inte är något negativt för dem (jämfört med t.ex. en fest som gått överstyr, när ni dyker upp är ju det roliga över). Istället är nog mötet med er spännande, en möjlighet för dem att testa om deras sammanhållning fungerar inför det största hot som samhället kan mobilisera mot dem - nämligen du och dina kollegor.

    Så till min fråga. Vad är det egentligen du gör, när du inte bråkar med dem, utan istället pratar med dem i syfte att ta dem i hand. Vad tänker du det betyder egentligen för en buse att avsluta ett samtal med att ta dig i hand, vad har hänt med honom då? Vad händer när han uppfattar att 'polisen kan vara sjysst'? Jag förstår förstås att det blir lättare att prata med denne buse nästa gång ni ses, men det jag ber dig göra är att bjuda mig (och andra läsare) på dina insikter om hur det funkar i huvudet på ungdomar. Det du skriver får mig nämligen att tro att du har förstått vad som snurrar där.

    /Janne

    SvaraRadera
  12. Kommer ihåg ett avsnitt från 112 där en man rånats i Gottsunda, Uppsala. Ena ungdomsgänget hade rånat och slagt honom, nästan grupp ungdomar på plats ringde polisen och en av grabbarna offrade även sin t-shirt för att förbinda såret.

    Jag tycker att det är jättebra att poliser som du står upp för förorten och ser till att de duktiga ungdomarna får en lite tryggare vardag.

    SvaraRadera
  13. Jag tror det är superviktigt att arbeta med barn från dag 1, innan de blir ungdomar. Det var någon som sa vid ett tillfälle att barn ska träffa polisen för första gången under lugna, trygga omständigheter - inte när de kommer och griper barnets pappa. För många som kommer från utlandet är verkligheten nog annorlunda, där polisen står för förtryck och våld.

    Att försöka ändra de människornas uppfattning om den svenska polisen tror jag är en förutsättning förutsättning för att kunna arbeta mer effektivt i framtiden.


    Mikael

    SvaraRadera
  14. Tack för alla insiktsfulla kommentarer!

    Beelzebjörn, vad gäller kvarterspoliser, så är tanken att närpolisen skall ha den effekten. Det är dock svårt att se till att poliserna på en närpolisstation kommer ifrån området, bland annat för att inte många av de redan allt för få poliser som har den sortens bakgrund vill jobba i de kvarter där de växte upp.

    Sara, du belyser ett annat problem, lärarnas situation. Aktualiserat av en dom idag...

    Anonym, Sandra, Anonym, tack :-).

    Mikael, jag håller med dig till 100% att det är viktigt att arbeta med barnen tidigt, på alla sätt. Även genom att ge dem trevliga och gemytliga möten med polis :-).

    Janne, visst är möten med polis ett sätt att få status och öka sammanhållningen i en sådan grupp, men i de fall där de grips eller utsätts för tvångsmedel så blir det nog ändå ett misslyckande, de föredrar att kunna visa och tro att de "äger" området. Sen, vad gäller din djupare fråga, så har jag svårt att svara uttömmande på den här :-). Sanningen är naturligtvis att jag inte vet vad som snurrar i huvudet på de här ungdomarna, även om jag kanske har viss förståelse och en del insikter. Det är dock nog mer så att jag utgår ifrån mig själv, hur jag är som person, och beter mig därefter....

    Tack igen till alla er som har kommenterat!

    SvaraRadera
  15. Fan vad jag beundrar er inom polisen som står ut med att arbeta i den miljö som du beskriver ovan. Ni har ett otroligt viktigt jobb och ni bär på ett tungt ansvar och ni gör det otroligt bra. Hade jag haft dom fysiska och psykiska förutsättningarna så hade jag också gärna blivit polis och inte systemutvecklare. Tack för att ni finns!

    SvaraRadera
  16. Sätt upp kameror i förorterna.

    SvaraRadera
  17. Hej Martin, jag förstår din frustration över arbetsförhållanden och attityder men vill även påpeka att polisen provocerar vanliga Svensson mycket mer. Hur kan du som polis försvara att 10-12 poliser ( inga nyrekryter) står på Enskedevägen en morgon kl 8.00 (när folk är på väg till jobbet för att betala skatt)- dubbel filig 50km vägsträcka som har bullerväggar på bäda sidor och med hånflin delar ut böter på 2400 kr för fortkörning. Och sen skriver du att du skakar hand med detta patrask!!! Läste nyss att 920 av 22000 inbrott klarats upp - hur många av dessa har du skakat hand med? Kanske dags att ompriotera verksamheten? Sluta jaga Svensson - dalta inte med patrasket!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Var går gränsen mellan "Svensson" och patrask ?. Vem och vad avgör vem som är vad ?. Det egna ansvaret att hålla det lagstadgade hastigheterna, borde inte det räknas in? Det borde väl inte vara polisens fel att "Svensson" kör för fort.

      Radera
    2. Slå upp ordet patrask i Svenska akademiens ordlista. Folk som stör ordningen eller ordningsmakten i det här fallet! Svensson en normal arbetare som betalar för sig i samhället. Polisen borde ha utbildning att kunna skilja på vem som är vad annars är man inte rätt person för arbetet. Det jag vill påpeka är slöseriet med resurser - 66km/h på en 50 sträcka -10 poliser! Skola bränns upp - 2 skickas för att bevaka???? Hade vi inte större problem har jag inget emot att bli stoppad av polisen för fortkörning!

      Radera
  18. Appropå det du har skrivit om: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14889715.ab

    Vet inte riktigt vad jag ska säga om det... Det är i och för sig Aftonbladet som skriver, men det känns som att ungdomarnas inställning inte är vad den borde. Dock kan man fråga sig vad "rätt inställning" innebär, förstås..

    SvaraRadera
  19. Hej Martin,
    Tror inte vi har setts ute på fält men tycker du gör utmärkt bra ifrån dig som polis när jag läser dina inlägg. Instämmer helt med dig om dessa förorts ungdomar. Visa att ni finns och våga möta de! Övervägningar gör vi ju hela tiden.
    Jag kramar dig för din insats, du är super!

    Mvh
    Bella, OV

    SvaraRadera
  20. Jonte: Tack!

    Frihet: Ja, för min del får man gärna sätta upp kameror på fler offentliga platser där det begås mycket brott, t.ex. i olika centrumanläggningar.

    Anonym: Nu är jag inte särskilt förtjust i att stå i en trafikkontroll och jag kan tycka att ribban ofta läggs väl lågt, men även trafiksäkerhetsarbetet är viktigt och sanktionerat uppifrån. Sen kan jag visserligen tycka att det "daltas" en del vad gäller påföljder, men jag ogillar din användning av ordet "patrask", det hör inte hemma i en civiliserad diskussion. Och det finns dessutom inget som säger att ungdomarna, trots sin otrevliga attityd, var inbrottstjuvar. Dessutom, att hålla en bra ton i kommunikationen är naturligtvis en fördel i nästan alla sammanhang.

    Mikael: Tack för länken, jag läste artikeln och blev irriterad...:-). De intervjudade ungdomarnas inställning är förkastlig och en stor del i problemet. Det är helt enkelt inte sant att alla poliser bemöter dem dåligt, tvärtom är de flesta kontakter och ingripanden respektfulla, korrekta och ofta vänliga.

    Bella: Kramar kan man inte få för mycket av, så jag ser fram emot att få din kram när/om vi ses :-). Det blir dock upp till dig att ge dig till känna, eftersom jag inte vet vem du är ;-).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Martin, enligt Svenska akademiens ordlista Patrask - föraktade människor i förfall. Det är väl förortsstämpeln i dessa förorter?? Sanktionerat uppifrån? Leif GW Persson verkar ha mycket rätt vad gäller resurs fördelning. Jag trodde att det var ett värdetransport rån när 10-12 poliser stoppar mig för 66km på 50 sträcka! Och ni åker 2 st för att bevaka där skola och bilar sticks i eld? ifrågasätter ni aldrig? Om jag hade agerat som dessa ungdomar om du vill använda den termen istället hade med största sannolikhet konstapeln beordrat en flygande inspektion på min bil och det går alltid att hitta fel.... men om du hade gjort en flygande inspektion på den unge herrns moped kanske han blivit tyst - men det vågade ni inte p g a ni kunde var provocerande??? Så resultatet en björntjänst! De äger gatan - de är makten - så ordet ordningsmakt kanske ska ifrågasättas inte ordet patrask.

      Radera
    2. Jaa du, man märker ju ganska snabbt VARFÖR du är upprörd och bitter; du har ju bevisligen kört för fort och blev stoppad och bötfälld. Men det är ju standard av "Svensson, skattebetalare" att sparka bakut så fort en polisinsats riktas mot just denne. Att sedan vara så mogen att man börjar kalla andra för patrask gör ju knappast saken bättre. Har ett råd/ tips till dig; sluta klandra poliser som gör sitt jobb genom att stoppa fortkörare,DIG, och anpassa farten eller sluta köra bil! Polisinsatser behövs på ALLA plan, inte bara där skolor sticks i brand!! Så sluta att vara bitter, ta smällen, betala boten och gå vidare.// N

      Radera